Jag gjorde min militärtjänst på I20 i Umeå som spaningsbefäl. Några år innan lumpen så hade jag tillbringat ett år på high school i Kalifornien.
Bodybuilding hade blivit populärt och jag ville ju inte vara sämre utan började träna på gym flera dagar i veckan. Jag blev kralligare och kralligare och så fort jag såg en spegel så var jag tvungen att spänna mig.
På I20 hade vi en löjtnant som var tionde bäst i Sverige på 10 000 meter och han fick mig istället lägga hantlarna på hyllan och börja löpträna. Musklerna tynade bort och mitt ideal blev istället en spinkig löparkropp. Sedan dess har jag alltid älskat att springa.
Och spegeln? Den använder jag mest för att rätta till pannlampan innan löpturen.